Vi vet inte vad den kallades, om den ens hade ett namn, men vi kallar den Sjuhundraleden. Det är en forntida vattenled som sträckte sig från Norrtäljeviken via Finsta,
Rimbo och ansluter till Långhundraleden. Via den kunde man ta sig
till Uppsala och Trälhavet. På angränsande vattenleder kunde man sedan ta sig vidare till t.ex. Birka, Rö, Länna och Söderbykarl socknar. I takt med landhöjningen har leden grundats upp, men den går fortfarande tydligt att urskilja, framför allt på våren vid snösmältningen då den i vissa delar återtar sin forna glans. Föreningens
syfte är att slå vakt om, vårda och sprida intresse för minnesmärken
från gångna tider utefter Sjuhundraleden och andra leder. De främsta aktiviteterna idag är föredrag och
utflykter.
Hur det började
Året därpå anordnades en fortsättningskurs och en utgrävning på Finsta gård. Året efter det, 1986 bildades föreningen av kursdeltagarna.
Vad är sjuhundra?
Det gamla häradsnamnet (hundaresnamnet) Sjuhundra, har inget med talet sju att göra, utan skrevs tidigast (1291) Søhundari d v s "sjöhundaret" vilket är ett passande namn med tanke på de många sjöar som ingår i vattenleden och dess förgreningar.
Sjuhundra har bestått av Rimbo, Rö, Fasta, Esterna, Skederid, Riala och en del av Husby socken. Riala hörde tidigare till Roden men har lagts till i detta hundare. Det ursprungliga Sjuhundra omfattade endast socknarna kring vattenlederna från Gavel-Långsjön i nordväst, från Metsjön i väster och från Rösjön i sydväst, vilka sammanstrålade på slätten mellan Skederids och Husby kyrkor.
Under medeltiden omnämns också socknen Säbohärad, som troligen utgjorde den norra delen av Rimbo, ibland kallat Bydingen. Bland äldre ortsbor fanns traditionen att här ska ha funnits en egen kyrka i äldre tider.
Vattenleden har i vår tid blivit kallad "Sjuhundraleden". Eftersom den var livsnerven genom detta hundare har den givit namn åt vår förening som verkar för att utforska fornlämningar och bygdehistoria kring leden.
Vid kristnandet uppfördes först en kyrka i varje hundare, ofta vid ortens centrala samlingsplats. I medeltidslagarna kallas den för hundareskyrka, till skillnad från tolftkyrkor, som byggdes senare. Sjuhundra härads äldsta kyrka är Husby-Sjuhundra kyrka från tidigt 1100-tal, runstenarna där vittnar om förekomsten av en kristen gravplats redan på 1000-talet. Här var häradets gamla samlingsplats, här fanns också kungsgården, tillhörigt Uppsala öd, d v s sveakungens gods i varje härad där hans fogde förvaltade gården och samlade in skatt från hela hundaret. Ännu under 1500-talet var byn Husby delad mellan Sjuhundra och Lyhundra härader. Enligt en berättelse på bygden gick den gamla häradsgränsen någon km öster om den nuvarande på norra sidan om vattenleden och hela Husby by ska då ha hört till Skederids socken och Sjuhundra härad, likaså har även de mellanliggande byarna Syninge och Vallby gjort under medeltiden. Gustav Vasa talade en gång om "Skederids Konungs Huseby".